Full tank, tack!

Hur fåglar som flyttar långa sträckor
över vatten klarar sig utan att äta

Marie Stockhausen

Teorierna om vart våra fåglar tar vägen på vintern har genom historien varit många och av varierande slag. Carl von Linné ansåg på 1700-talet att en del fåglar dyker ned till botten av sjöar under vintern, för att sedan på våren komma upp igen, redo att flyga omkring hela sommaren. Som de allra flesta vet idag är så inte fallet, utan många av våra fåglar flyttar till varmare länder under det kalla vinterhalvåret. För att klara av den långa flytten måste fåglarna förse sig med mycket energi under färden, antingen genom mat som de hittar på vägen eller i form av fett som finns lagrat i deras kroppar.

De mest fascinerande flyttfåglarna är de som flyger över vatten och därför inte kan fylla på sina energireserver. Det finns exempel på fåglar som kan flytta 3 900 kilometer över öppet hav utan att äta. En sådan lång flytt är mycket energikrävande och fordrar att fågeln har stora energireserver i form av lagrat fett. Då en flyttfågel påbörjar sin resa kan dess kropp till 25-50% bestå av fett. Denna mängd kan reduceras till ca 5% av den totala kroppsvikten under flytten. Lagrat fett har många fördelar jämfört med andra lagringsbara energikällor, som kolhydraten glykogen. Glykogenet måste lagras tillsammans med vatten som ökar dess vikt utan att öka energiinnehållet. Fettet kan lagras utan vatten och ger dessutom vid förbränning mycket mer energi per gram än kolhydrater och proteiner.

Eftersom flyttfåglarna inte kan stanna och fylla på sina energireserver då de flyger över vatten är de starkt beroende av att det lagrade fettet räcker till hela flytten. Ibland kan en fågel råka ut för särskilt energikrävande händelser, såsom motvind, vilket kan medföra att fettreserverna inte räcker till och att fågeln inte når sitt mål. Därför har fåglarna utvecklat det till en konst att utnyttja vindarna till sin fördel. De har även ett väl utvecklat navigationssinne, då det skulle vara fatalt att flyga fel över vattnet och inte hitta fram i tid.

Källa

R.W. Hill och G.A. Wyse: Animal Physiology (2:a upplagan, HarperCollins, 1989).

Artikeln hämtad från http://www.djur.cob.lu.se/Djurartiklar och  är

---

Innehållet är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar 2.5 Sverige Licens