Upptäckar Byrån

Hur svalan hittar rätt tegelpanna

Emma Åkesson

Hur hittar den där hussvalan som bor under taket på din sommarstuga tillbaka till exakt samma tegelpanna varje år? Varje höst när maten börjar ta slut här uppe i den kalla norden samlas svalorna och flyger söder ut, ibland ända till Sydafrika. Där har de det sen bra medan vinterstormarna yr häruppe. Men när våren närmar sig så flyger de tillbaka igen och det är inte alls ovanligt att de hittar tillbaka till fjolårets bo! Hur kan de och alla andra fåglar som flyger över långa avstånd hitta vägen?

En del fåglar lär sig känna igen speciella kännetecken på marken som berg, floder och sjöar. Det kan till och med vara så att en del fåglar föds med kunskapen om dessa landmärken! Men många andra fåglar behöver andra sätt att hitta på. Albatrossen, som lever större delen av sitt liv ute över öppet hav, kan inte använda sig av landmärken för det finns inga! Många fåglar tycks ha någon slags inre karta som de använder för att kunna veta var de och målet för deras resa befinner sig. Förutom kartan behöver de också ha en kompass av något slag som säger åt dem i vilken riktning de flyger.

Det är ingen som vet riktigt hur fåglarnas inre kartor fungerar, men man har hittat flera olika sorters kompasser. En vanlig metod att bestämma riktningen är att använda solen. Men för att kunna göra det måste fåglarna veta vilken tid på dagen det är, eftersom solen flyttar sig på himlen under dagens lopp. Hur tar de reda på vad klockan är då? Jo, de har en alldeles egen inre klocka! Så med hjälp av den och solen kan de bestämma var väderstrecken är. Man vet ännu inte hur den inre klockan fungerar.

Om fåglarna vill flyga på natten så kan de använda sig av stjärnorna på samma sätt som av solen. Men hur gör de när det är mulet? Jo, då använder de sig av en tredje sorts kompass som liksom våra kompasser reagerar på jordens magnetfält. Fåglarna kan alltså på något sätt känna av skillnader i magnetfältet och navigerar med hjälp av dem. Hur det fungerar vet man inte än, men man har hittat kristaller av det magnetiska ämnet magnetit i huvudet hos en del fågelarter. Kanske är det dessa kristaller som fungerar som magnetiska kompasser. Även sinnen som hörsel och luktsinnet har visat sig kunna hjälpa vissa fåglar att hitta hem.

Det är fortfarande många saker som vi inte vet om fåglarnas fantastiska förmåga att navigera, men forskarna hittar hela tiden nya ledtrådar. Om du inte visste det innan, så vet du alltså nu: när svalorna kommer tillbaka på våren så kan det vara solen, stjärnorna, deras inre klocka, jordens magnetfält och kanske också den speciella doften vid din sommarstuga som har hjälpt dem att hitta hem!

Källor

R.W. Hill och G.A. Wyse: Animal Physiology (2:a upplagan, HarperCollins, 1989).

D. Randall, W. Burggren och K. French: Eckert Animal Physiology, mechanisms and adaptations (4:e upplagan, Freeman, 1997).

---

Innehållet är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar 2.5 Sverige Licens