Samtal om kemiska samband

I dagens samhälle är det svårt att följa med i debatten om näring och kost, om nya motorbränslen och klimatpåverkan, utan att ha en viss inblick i kemi. Samtidigt utgör kemins formelspråk och matematiska form en barriär som avskräcker många människor från att försöka förstå.
Boken är skriven i dialogform och författaren låter huvudpersonerna diskutera centrala kemiska samband utan att använda matematik och formler. Viktiga begrepp förklaras på ett lättsamt sätt och utifrån vardagliga frågeställningar.

Provläs ett kapitel, läs baksidestext och innehållsförteckning

  Nobelfysik i vardagen

100 nobelpris förklarade i en mordgåta

 Patrik Nordqvist, Maria Hamrin

När nobelprisen i fysik presenteras för allmänheten så kan motiveringarna många gånger verka omöjliga att förstå för en lekman. Att någon fått fysikpriset för sina ”upptäckter av asymptotisk frihet för den starka växelverkan” låter för de flesta som väldigt obegripligt.
Boken är skriven som en detektivhistoria för att på ett lättbegripligt sätt presentera samtliga nobelpris i fysik (fram t.o.m. 2006). Den är kryddad med ett antal intressanta och lustiga anekdoter om personerna bakom nobelprisen.
Den vänder sig till alla vetgiriga personer som undrar vad nobelprisen i fysik egentligen handlar om och vad upptäckterna är bra för.

Beställ genom att klicka på bilden.

Hur en liten grupp vetenskapsmän från Cambridge vann kapplöpningen om att klyva atomen

Den första lyckade klyvningen av en atom ägde rum i ett ruffigt labb i Cambridge i april 1932. Händelsen var påhittighetens seger över svårigheter. Under strängt överinseende av den begåvade, men excentriske, nya zeeländaren Lord Rutherford, lappade John Cockcroft och Ernest Walton ihop handgjorda eller återanvända komponenter och lyckades åstadkomma ett av de största vetenskapliga genombrotten i historien. Allt medan de amerikanska konkurrenterna samtidigt hade den modernaste utrustning som stod att få.